Dött i Björkiz.

Det är så fruktansvärt tyst här nu. Det enda som hörs är klockvisarna ticka och tangenterna knappas på.
Alla är borta. Jag hatar att vara ensam. Jag är väldigt sällan ensam. Tycker inte om't.
Kollar på youtube och tycker synd om mig själv och min ensamhet. Är lite kär i Mr. Big.
When i was seventeen it was a very good year, it was a very good year for smalltown girls and soft summernights.

Nu får faktiskt någon ta och komma hem snart. Tolouse är tråkig med.
Hör en bil. Men ingen åker bil i Björkiz. Bara zliffot, men han är inte i närheten.
Ringde Al. Han var hemma snart :) SKÖNT kan jag tycka.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0